Visste ni att ...

- Bomull är den mest besprutade grödan i världen? Bomullsodlingar upptar 2,5 procent av jordens uppodlade mark, men förbrukar 25 procent av den totala mängden insektsbekämpningsmedel.

- Bomull är den gröda som kräver mest vatten? För att odla ett kilo bomull går det åt mellan 10 000 – 30 000 liter vatten.

- Medelsvensken konsumerar 24 kilo textilier per år?

- Tillverkningen av ett par jeans kräver i genomsnitt 0,6 kilo kemikalier och gifter och 12 000 liter vatten? I Sverige säljs på ett år cirka 12 miljoner par jeans.

Dessa sanningar visualiserar också mycket effektivt, till exempel genom tornet av flaskor som visar hur mycket vatten som går åt för att odla bomull till en tredjedels t-shirt eller berget av t-shirts, närmare bestämt 1 300 stycken. Det är så många t-shirts en vanlig skolklass hade köpt på ett år om de följt reklamens uppmaning om att köpa ett nytt plagg varje vecka.



Vad kan du göra?

• Ställ krav när du köper kläder. Fråga var bomullen tillverkats och om den är ekologisk. Om många konsumenter agerar skapas en vilja för fler ekologiska kläder.
• Genom att skänka gamla kläder eller handla på second hand, behöver inte kläderna tillverkas på nytt och varken bomull eller annat material nyproduceras.
• Om ni har möjlighet att låta småbarnen ärva kläder eller skänk kläder till vänner med barn i rätt storlek, så är detta ett bra val.
• Många företag och designers tillverkar idag kläder i bl.a. ekologisk bomull eller lin. I Skåne finns det flera butiker som har ekologiska kläder och textilier. På naturskyddsföreningens hemsida finns en lista på var du kan hitta närmaste butik.

Konsekvenser av klädtillverkningen

Följande text är ett arbete utformat av Michelle

Vad får vår klädkonsumtion för konsekvenser av resten av världen? När vi är i affären ser vi bara slutskedet för klädernas så kallade ”resa”. Det vi vet är att affären har köpt in kläderna från någon, att det är någon som har gjort dem, att det är av något slags material och sen att vi köper dem. Men om vi börjar fundera på vad de människor som gör kläderna får utstå, vad djur och växter tar för skada på grund av något material vi vill ha. Och hur är det med de utsläpp som transporterna orsakar?

Klädernas material och utseende
Textiler kan delas in i två huvudgrupper, konstfiber och naturfiber.

Naturfiber är textilfiber som bildas i naturen och kommer från frön eller hår från pälsdjur. Det finns två områden naturfiber: växtfiber och djurfiber. Fiberna är oftast kortare än konstfiber och är därför stapelfiber och inte filamentfiber.

Konstfiber är till skillnad från naturfiber inte tillverkats naturligt, utan det är människor som skapat dem.

För de allra fattigaste människorna är produktion och försäljning av naturfibrer av väldigt stor betydelse. Det är för att naturfiberproduktion bidrar till att förbättra deras tillgång till mat och ekonomisk utveckling. Naturfiber är mer miljövänliga än konstfiber och det är ju för att människan lägger till olika kemikalier och sånt när de tillverkar konstfibrer. Men det finns ändå stora skillnader inom grupperna. Och eftersom miljöpåverkan har blivit så uppmärksammad så finns det ställen då man tar hänsyn till den, det är ju därför tex ekologisk bomull är bättre än annan bomullsproduktion. Men det finns egentligen bättre alternativ än bomull, som tex Lin, Hampa och Kokos. Bambu skulle också vara ett bra alternativ, med då krävs det att det odlas utanför de naturliga bestånden. Dessa skulle kunna vara ett bättre alternativ för bomull som är den vanligaste råvaran, är också den mest besprutade och vattenkrävande grödor. Man använder så mycket kemikalier och bekämpningsmedel till bomull så att det har dödat 40 000 och förgiftat 3 miljoner människor varje år. I bomullsodling används bland annat ogräsmedlet parakvat. En liten mängd dödar och inget motgift finns. Endosulfan är en annan värstingkemikalie och det är ett nervgift som används mot insekter.

Tillverkning av kläder
Textilfibrerna går igenom många steg i fabriken; de kardas, spinns, klistras, vävs, avklistras, bleks, tvättas, merceriseras och färgas. Många hälso- och miljöfarliga kemikalier används i textilfabrikerna. Det behövs minst 350 liter vatten och ett kilo kemikalier för att bereda ett kilo tyg från fibrer. Och när man gör dessa olika stegen i tillverkningen kan man se direkt vad visas kemikalier gör. När man färgar textilfibrerna använder man tex salt, när detta kommer ut som avloppsvatten får yt- och grundvatten förhöjda salthalter. När man ska göra det skrynkelfritt används formaldehyd, och den har cancerframkallande effekter. När såna här gifter kommer ut i naturen till olika näringskedjor riskerar de att rubba de viktiga ekosystemen.
Genom tillverkning av kläder måste man såklart använda mycket energi. Det krävs ju ström till nästan allt man gör och räknar man ihop hala energianvändningen slutar det på 2553.3 Wh/2.55 kWh. Genom att använda så mycket energi till ”bara” kläder slösar man enormt på jordens resurser.
Människor
Vår efterfrågan på billiga varor gör så att de människor som befinner sig längst ner i produktionskedjan skadas. De får därför dålig lön och arbetar under hemska förhållanden. Och man kan koppla deras ohälsosamma liv till våra miljöproblem. Som vi har sagt så skadas vattnet av olika utsläpp och kemikalier som behövs för att göra kläder. Detta gör så att det varken är bra att djur eller människor dricker det. När kemikalier sprids ut på åkrar och fält växer det inte lika bra i det området - alltså blir mindre mat och jordbruk för de som bor där. Men detta drabbar inte bara de som bor där, dessa kemikalier kan spridas med vinden och skada människor en bit bort.

Djur, växter och miljö
Den konstbevattning som används till odlingar gör så att det bli vattenbrist och försaltning på fält som tidigare varit brukbara. Bristen på rent vatten är ett av världens allvarligast miljöproblem då hela 1.1 miljarder människor saknar rent vatten. Det finns beräkningar som FN gjort på att varje människa behöver 25 liter vatten om dagen för att hålla sig frisk och om man då kopplar det till kläder, så behövs det 12 000 liter vatten för endast ett par jeans. I t.ex. staden Tirpur där man har mycket textilindustrier använder man extrema 90 miljoner liter – om dagen, till kläder. Man häller också ut ungefär 600 miljarder liter i åar, sjöar och hav som avfallsvatten, och detta är bara i Indien. Konsekvenserna blir att sjukdomar kan spridas, när man bevattnar sina åkrar och dammar så dör både fiskar och grödor i området - alltså så rubbar man den biologiska mångfalden.

Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och oftast i torra områden där sötvatten är en bristvara. Detta gör så att det krävs mycket konstbevattning. Bomull är tillsammans med ris och socker en av de mest vattenkrävande grödorna. Bomullsodlingen har därmed en stor påverkan på det omgivande sötvattnet och dess biologiska mångfald. Den biologiska mångfalden är ett tillstånd då naturligt förekommande arter samspelar. På grund av de kemikalier och avgaser genom transporter som vi släpper ut, kan denna process förstöras.
Den biologiska mångfalden är extremt viktig för allt levandes överlevnad., alltså olika sorters djur, människor och växter. Det gör ju så att det skiftar beroende på var man letar, om man tittar på naturliga livsmiljöer, deras genetiska variationer, eller domesticerade organismer, men också den miljön som skapats av mänsklig kultur. Det finns tre kategorier som man ser som ett hot ur ett globalt perspektiv. Den första är biotopförstörelse och i den ingår förändrad markanvändning tex genom infrastrukturbygge. Men också fragmentering av biotoper, spridning av miljögifter, försurning, övergödning och klimatförändringar. Den andra kategorin är överexploatering och det är alla former av icke hållbar fångst, avverkning och insamling av djur och växter. Den sista kategorin är om man tar in främmande arter och genotyper

Transporter
Såklart så har ju även klädernas transport stor påverkan på vår miljö. Det är nämligen väldigt vanligt att bomull odlas i ett land, förbereds och färgas i ett annat, tyget tillverkas i ett tredje land och så sys det i ett fjärde land. Och sen måste det ju även skickas till ett femte land, där slutkunden finns. Genom alla dessa transporter släpps det ut mängder av koldioxid.
Kläderna kan ju transporteras på massa olika sätt. Båt, flygplan, tåg och lastbil. Det blir ju såklart avgaser från alla, men mest båt och flygplan. Men det är också de som kan få plats med mest mängd, så det kan kanske på så här vis jämna ut sig. Men vad kan då lösningen vara på detta? Jo närproducerat. Men de material vi behöver odlas inte på samma sätt överallt. Däremot så finns det material som kan medföra onödiga transporter. Som tex ull/ylle, det importeras ju från Nya Zeeland, Australien och Sydamerika. Men om man tänker efter så finns det ju goda förutsättningar för oss i Sverige att få fram det själva genom goda förutsättningar för uppfödning av får. Alla har inte samma förutsättningar på den punkten. Och om man skulle tänka efter så skulle det finnas många fler såna smarta lösningar. Så vad är det som gör att vi inte väljer att hitta dem?
Visst finns det närproducerade och ekologiska kläder, dessa är tyvärr oftast dyrare. Det är ju för att de är svårare för att få fram och för att människorna som gjort dem ska ha bra betalt. När det inte är ekologiskt blir det billigare för att det är billigare arbetskraft och för att det inte är framställt på ett dyrare och miljövänligare sätt. De stora företagen letar ju efter de billigaste kläderna, om fabriksägarna förbättrar arbetsvillkoren och därigenom höjer sina priser kanske de förlorar de stora företagen. Och det är här de som styr måste komma in. De måste ändra rättigheter och hjälpa till att sänka priset på det som är bra för vår miljö, inte tvärtom.


Välj närproducerat - för miljöns skull!

http://www.ekoklader.se/ekoklader_bomull.asp
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/
rapport_mjukatryckhardakonsekvenser_080922.pdf
http://www.testfakta.se/Article.aspx?a=76899
http://www.pastan.nu/konst-museer/shoppinghets-ifragasatts-pa-fair-fashion-pa-nordiska-museet-1.881853
http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd108.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Naturfiber
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstfiber
hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:239797/FULLTEXT01
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologisk_m%C3%A5ngfald
http://www2.slu.se/foma/Mint_delrapporter/Konsekvenser_kulturarv_mm.pdf
http://protecttheforest.se/sv/tankar-om-skog/43-thomas-tidholm/450-thomas-tidholm-om-biologisk-mangfald
http://www.joakimradstrom.com/Artiklar_rapporter_CV_etc_i_pdf-format/Sveriges_Natur.pdf

Sy ett eget linne!



Julia berättar:
"Jag började med att skaffa en grå kjol samt en vit topp för att experimentera lite hur man kunde sy. Jag valde att sy ihop den vita toppen i överkanten av den gråa kjolen för att sedan kapa av en bit av underdelen pg.a att den var för lång. Den överblivna biten sydde jag fast vid bröstpariet och jag klippte av tröjan så att det vita tyget sticker ut vid brösten samt under. Detta är ett av många alternativ som man kan fixa hemma."
Vi är också nybörjare och testar oss fram och som ni ser så går det utmärkt att bara ha lite kreativitet och lite tid över! Ni ser även ett exempel på hur man kan sy en kjol i den här kategorin, så bara låt fantasin flöda! Fråga din farmor eller mormor om hjälp om det är krångligt, de brukar ha koll på sånt här :)


Ekologisk vs. icke ekologiskt

Av: Amelia

Material
Bomull är ett av världens mest använda och mångsidiga textilmaterial och sås på hösten av bomullsfrön. I nio månader växer plantan och blir till sist ungefär lika hög som en fullvuxen man. Då börjar plantorna blomma i gult. Då plantorna blommat över spricker frökapslarna upp och växten kan då liknas vid en maskros. Det är frökapselns hår som är den riktiga bomullen. Bomullen ser ut som en tuss och plockas för hand. Denna renas sedan från skräp och skiljs från kvarvarande frön. Fröna pressas därefter till olja som används i djurfoder och livsmedel. Den rena bomullen packas i bomullsbalar och skickas till ett spinneri. I spinneriet blir bomullen till garn och där avgörs också textilproduktens kvalitet. Det allra finaste garnet är det som består av långa och mjuka fibrer och används till allt från tunna vävgarner till tjocka stickgarner. Bomullen färgas också ibland med olika medel och oftast med hjälp av olika mineraler och metaller. Därefter skickas tygerna till sömnadsindustrier, allt som oftast till lågavlönade länder i Asien. I vissa fabriker förekommer även barnarbete och urusla arbetsförhållanden.

Produktion
I vanliga bomullsodlingar används både vanliga och genmanipulerade växter. Plantorna besprutas med bekämpningsgifter för att hålla ohyra och kryp borta och dessa utvecklar större motståndskraft för varje år, vilket gör att odlarna också måste bespruta växterna med ännu mer medel. Genmanipulationen är till för att skapa plantor som är mer motståndskraftiga mot bekämpningsmedel så att odlaren ska kunna använda mer utav dessa utan att riskera att plantan tar skada på något sätt. Det används också konstgödsel och avlövningsmedel. 



Ekologiskt

För att bomull ska klassas som ekologisk måste plantagen godkännas av ett oberoende kontrollorgan. I Sverige finns Den nordiska statliga miljömärkningen SIS (Svanmärkt), och Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV-märkt). Båda organisationerna certifierar bomullsodlingen och hela den efterföljande produktionen. För att godkännas måste odlaren och alla övriga ägare av företagen i förloppet fylla vissa kriterier:

-
Rättvis betalning för bomullsodlarens arbete
- Goda arbetsförhållanden på bomullsfälten och i tillverkningsanläggningarna
- Att odlingen sker utan användning av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller avlövningsmedel
- Genmanipulerade plantor får inte användas
- Barnarbete får inte förekomma
- Man använder inte klor som blekningsmedel

Ekologisk bomull kostar mer att tillverka som råvara än vanlig bomull men totalt står råvaran bara för en liten del av alla kostnader. Till ska också produktion, transport, marknadsföring och skatter vilka kostar avsevärt mycket mer.
Den ekologiska bomullsodlingen kom igång först på 1990-talet och står idag för ca 0.1% av världens bomullsproduktion. Det är ett ganska fåtal länder i nuläget som producerar ekologisk bomull, till exempel USA, Turkiet, Australien, Peru, Uganda och Kina, men fler är på gång! Bönder som väljer att gå över till ekologisk odling måste ställa om sig på många punkter och det tar upp till tre år innan de blir godkända som ekologiska odlare. Idag finns det företag som köper upp bomull som kommer från odlare som håller på att gå över till ekologisk bomullsodling och det kallas ”cotton – in conversion”. Om det är sådan bomull ska det stå i klädesplagget.

Här finner du ekologiska kläder i Karlskrona
I Karlskrona finns affären LotusEco som säljer ekologiska kläder. Affären ligger på Hantverkaregatan 11 och erbjuder kläder till herr, dam och barn. Design och kläder väljs köps hem på villkoret att materialet är helt ekologiskt. Kläderna är sydda i bland annat USA, England, Sverige, Baltikum och Turkiet. Att vissa varor har lång transportsträcka anses vägas upp av det faktum att materialet är ekologiskt odlat och alla steg i processen från odlat bomullsfrö till färdigt plagg följer kraven. En annan affär är Pixiekids Barnkläder, Hantverkaregatan 39 som säljer ekologiska barnkläder. De köper ekologiska och rättvisemärkta kläder och köper för det mesta in varor som är producerade i Skandinavien. H&M har sedan 2004 köpt in kläder av ekologisk bomull och det har funnits hundraprocentiga ekologiska bomullskläder i butikerna sedan 2007. Alla plagg med ekologisk bomull är märkta med ”Organic cotton”. År 2006 använde sig affärskedjan av 30 ton bomull i kläderna och under 2009 beräknades det vara i stället 3000 ton.

Källor:


Återanvändning - kläder

Preppy och supersött! :) Här kommer ett mycket intressant inlägg och jag låter helt enkelt Olivia ta över...


Återanvänd dina gamla kläder!

För att vara mer miljövänlig och inte köpa nya kläder varje gång har vi ett mycket bra tips, sy om dina gamla!

Kläderna som finns i affärerna har fraktats långa vägar, bomull  eller något annat material har framställts. Det ligger mer arbete bakom dina kläder än vad du tror. Om man då har garderoben full av gamla trasor som man egentligen tänkt slänga. Gör inte det! Ta till vara på det klipp, sy och använd fantasin. Det kan bli ett helt annan sorts klädesplagg som också kan bli mycket finare. Det behöver inte vara så komplicerat. Man behöver kanske bara behöver sy om armarna på en tröja eller sätta dit någon detalj på en kjol och det kan se helt nytt ut.  Om du nu tänker, men jag kan ju inte sy!? Fråga en kompis eller släkting om hjälp. Din farmor kanske är en fena på att sy?

Jag har testat det här och som material hade jag ett par gamla grå chinos och en ljusrosa tröja som jag skulle förvandla till en kort kjol.

- Först kollade jag på de plagg jag hade och funderade på vad man kunde göra av det. Jag kom på att byxorna var fina i midjan och att man kunde behålla det som det var och kanske skapa en kjol.

- Jag klippte av benen en bra bit. Sedan la jag upp kanten på kjolen så det skulle bli jämt och snyggare.

- Den blev enfärgad och tråkig tyckte jag så jag klippte en lång remsa av den rosa tröjan och sydde sedan ett slags skärp av remsan. Jag sydde fast skärpet på nedre delen av kjolen och sparade två ändar i slutet som jag sedan sydde till en rosett.

Resultatet





Jag tyckte att det inte var så svårt och jag kan tänka mig att göra det här fler gånger eftersom det var både kul, lärorikt och enkelt. Man behöver absolut inte göra det komplicerat. Hoppa över din shoppingdag, koppla på fantasin, rota fram dina gamla trasor och börja sy! Gör det till något roligt och bjud in dina kompisar att vara med. Kanske till och med roligare än en shoppingtur på stan? Det blir i alla fall billigare och du hjälper till med att bevara naturen.

Take Care of Nature!


Introduktion

Först och främst vill jag hälsa er varmt välkomna! Ni har nämligen kommit till en superbra hemsida där ni hittar alla möjliga sorters tips och tricks som ni kan göra för att gynna miljön och klimatet. Det är faktiskt ett ansvar som ligger på var och en eftersom detta är något som inte bara politikerna kan utföra utan vår hjälp. Detta är ett projekt som vi har inom naturkunskapen och detta är vårt bidrag för att få så många som möjligt att blir mer miljövänliga. Vi tycker att det är viktigt att ta hand om den planet vi bor på, därav namnet "Take Care of Nature". Vi tycker också att det är viktigt att ta hand om sina medmänniskor och om sig själv, så du väljer själv om du bara vill säga "Take Care". 

Vi som ligger bakom materialet på den här sidan är jag (Sara), Olivia, Michelle, Julia och Amelia. :) Glöm inte att kika in ofta, för vi kommer att uppdatera hela tiden med nya saker. Sidan är fortfarande under uppbyggnad så att säga!

Klicka runt på hemsidan så ska ni se att ni hittar en hel del intressant och rolig fakta!

PS: Allt ni hittar på den här hemsidan är skyddat av upphovsrättslagen!


Med vänliga hälsningar
Sara Ordförande
Michelle Vice Ordförande
Olivia Sekreterare
Julia Vice Sekreterare
Amelia Vice Vice Ordförande samt Vice Vice Sekreterare

RSS 2.0