Konsekvenser av klädtillverkningen
Följande text är ett arbete utformat av Michelle
Vad får vår klädkonsumtion för konsekvenser av resten av världen? När vi är i affären ser vi bara slutskedet för klädernas så kallade ”resa”. Det vi vet är att affären har köpt in kläderna från någon, att det är någon som har gjort dem, att det är av något slags material och sen att vi köper dem. Men om vi börjar fundera på vad de människor som gör kläderna får utstå, vad djur och växter tar för skada på grund av något material vi vill ha. Och hur är det med de utsläpp som transporterna orsakar?
Vad får vår klädkonsumtion för konsekvenser av resten av världen? När vi är i affären ser vi bara slutskedet för klädernas så kallade ”resa”. Det vi vet är att affären har köpt in kläderna från någon, att det är någon som har gjort dem, att det är av något slags material och sen att vi köper dem. Men om vi börjar fundera på vad de människor som gör kläderna får utstå, vad djur och växter tar för skada på grund av något material vi vill ha. Och hur är det med de utsläpp som transporterna orsakar?
Klädernas material och utseende
Textiler kan delas in i två huvudgrupper, konstfiber och naturfiber.
Naturfiber är textilfiber som bildas i naturen och kommer från frön eller hår från pälsdjur. Det finns två områden naturfiber: växtfiber och djurfiber. Fiberna är oftast kortare än konstfiber och är därför stapelfiber och inte filamentfiber.
Konstfiber är till skillnad från naturfiber inte tillverkats naturligt, utan det är människor som skapat dem.
För de allra fattigaste människorna är produktion och försäljning av naturfibrer av väldigt stor betydelse. Det är för att naturfiberproduktion bidrar till att förbättra deras tillgång till mat och ekonomisk utveckling. Naturfiber är mer miljövänliga än konstfiber och det är ju för att människan lägger till olika kemikalier och sånt när de tillverkar konstfibrer. Men det finns ändå stora skillnader inom grupperna. Och eftersom miljöpåverkan har blivit så uppmärksammad så finns det ställen då man tar hänsyn till den, det är ju därför tex ekologisk bomull är bättre än annan bomullsproduktion. Men det finns egentligen bättre alternativ än bomull, som tex Lin, Hampa och Kokos. Bambu skulle också vara ett bra alternativ, med då krävs det att det odlas utanför de naturliga bestånden. Dessa skulle kunna vara ett bättre alternativ för bomull som är den vanligaste råvaran, är också den mest besprutade och vattenkrävande grödor. Man använder så mycket kemikalier och bekämpningsmedel till bomull så att det har dödat 40 000 och förgiftat 3 miljoner människor varje år. I bomullsodling används bland annat ogräsmedlet parakvat. En liten mängd dödar och inget motgift finns. Endosulfan är en annan värstingkemikalie och det är ett nervgift som används mot insekter.
Naturfiber är textilfiber som bildas i naturen och kommer från frön eller hår från pälsdjur. Det finns två områden naturfiber: växtfiber och djurfiber. Fiberna är oftast kortare än konstfiber och är därför stapelfiber och inte filamentfiber.
Konstfiber är till skillnad från naturfiber inte tillverkats naturligt, utan det är människor som skapat dem.
För de allra fattigaste människorna är produktion och försäljning av naturfibrer av väldigt stor betydelse. Det är för att naturfiberproduktion bidrar till att förbättra deras tillgång till mat och ekonomisk utveckling. Naturfiber är mer miljövänliga än konstfiber och det är ju för att människan lägger till olika kemikalier och sånt när de tillverkar konstfibrer. Men det finns ändå stora skillnader inom grupperna. Och eftersom miljöpåverkan har blivit så uppmärksammad så finns det ställen då man tar hänsyn till den, det är ju därför tex ekologisk bomull är bättre än annan bomullsproduktion. Men det finns egentligen bättre alternativ än bomull, som tex Lin, Hampa och Kokos. Bambu skulle också vara ett bra alternativ, med då krävs det att det odlas utanför de naturliga bestånden. Dessa skulle kunna vara ett bättre alternativ för bomull som är den vanligaste råvaran, är också den mest besprutade och vattenkrävande grödor. Man använder så mycket kemikalier och bekämpningsmedel till bomull så att det har dödat 40 000 och förgiftat 3 miljoner människor varje år. I bomullsodling används bland annat ogräsmedlet parakvat. En liten mängd dödar och inget motgift finns. Endosulfan är en annan värstingkemikalie och det är ett nervgift som används mot insekter.
Tillverkning av kläder
Textilfibrerna går igenom många steg i fabriken; de kardas, spinns, klistras, vävs, avklistras, bleks, tvättas, merceriseras och färgas. Många hälso- och miljöfarliga kemikalier används i textilfabrikerna. Det behövs minst 350 liter vatten och ett kilo kemikalier för att bereda ett kilo tyg från fibrer. Och när man gör dessa olika stegen i tillverkningen kan man se direkt vad visas kemikalier gör. När man färgar textilfibrerna använder man tex salt, när detta kommer ut som avloppsvatten får yt- och grundvatten förhöjda salthalter. När man ska göra det skrynkelfritt används formaldehyd, och den har cancerframkallande effekter. När såna här gifter kommer ut i naturen till olika näringskedjor riskerar de att rubba de viktiga ekosystemen.
Genom tillverkning av kläder måste man såklart använda mycket energi. Det krävs ju ström till nästan allt man gör och räknar man ihop hala energianvändningen slutar det på 2553.3 Wh/2.55 kWh. Genom att använda så mycket energi till ”bara” kläder slösar man enormt på jordens resurser.
Människor
Vår efterfrågan på billiga varor gör så att de människor som befinner sig längst ner i produktionskedjan skadas. De får därför dålig lön och arbetar under hemska förhållanden. Och man kan koppla deras ohälsosamma liv till våra miljöproblem. Som vi har sagt så skadas vattnet av olika utsläpp och kemikalier som behövs för att göra kläder. Detta gör så att det varken är bra att djur eller människor dricker det. När kemikalier sprids ut på åkrar och fält växer det inte lika bra i det området - alltså blir mindre mat och jordbruk för de som bor där. Men detta drabbar inte bara de som bor där, dessa kemikalier kan spridas med vinden och skada människor en bit bort.
Djur, växter och miljö
Den konstbevattning som används till odlingar gör så att det bli vattenbrist och försaltning på fält som tidigare varit brukbara. Bristen på rent vatten är ett av världens allvarligast miljöproblem då hela 1.1 miljarder människor saknar rent vatten. Det finns beräkningar som FN gjort på att varje människa behöver 25 liter vatten om dagen för att hålla sig frisk och om man då kopplar det till kläder, så behövs det 12 000 liter vatten för endast ett par jeans. I t.ex. staden Tirpur där man har mycket textilindustrier använder man extrema 90 miljoner liter – om dagen, till kläder. Man häller också ut ungefär 600 miljarder liter i åar, sjöar och hav som avfallsvatten, och detta är bara i Indien. Konsekvenserna blir att sjukdomar kan spridas, när man bevattnar sina åkrar och dammar så dör både fiskar och grödor i området - alltså så rubbar man den biologiska mångfalden.
Bomull odlas huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner och oftast i torra områden där sötvatten är en bristvara. Detta gör så att det krävs mycket konstbevattning. Bomull är tillsammans med ris och socker en av de mest vattenkrävande grödorna. Bomullsodlingen har därmed en stor påverkan på det omgivande sötvattnet och dess biologiska mångfald. Den biologiska mångfalden är ett tillstånd då naturligt förekommande arter samspelar. På grund av de kemikalier och avgaser genom transporter som vi släpper ut, kan denna process förstöras.
Den biologiska mångfalden är extremt viktig för allt levandes överlevnad., alltså olika sorters djur, människor och växter. Det gör ju så att det skiftar beroende på var man letar, om man tittar på naturliga livsmiljöer, deras genetiska variationer, eller domesticerade organismer, men också den miljön som skapats av mänsklig kultur. Det finns tre kategorier som man ser som ett hot ur ett globalt perspektiv. Den första är biotopförstörelse och i den ingår förändrad markanvändning tex genom infrastrukturbygge. Men också fragmentering av biotoper, spridning av miljögifter, försurning, övergödning och klimatförändringar. Den andra kategorin är överexploatering och det är alla former av icke hållbar fångst, avverkning och insamling av djur och växter. Den sista kategorin är om man tar in främmande arter och genotyper.
Transporter
Såklart så har ju även klädernas transport stor påverkan på vår miljö. Det är nämligen väldigt vanligt att bomull odlas i ett land, förbereds och färgas i ett annat, tyget tillverkas i ett tredje land och så sys det i ett fjärde land. Och sen måste det ju även skickas till ett femte land, där slutkunden finns. Genom alla dessa transporter släpps det ut mängder av koldioxid.
Kläderna kan ju transporteras på massa olika sätt. Båt, flygplan, tåg och lastbil. Det blir ju såklart avgaser från alla, men mest båt och flygplan. Men det är också de som kan få plats med mest mängd, så det kan kanske på så här vis jämna ut sig. Men vad kan då lösningen vara på detta? Jo närproducerat. Men de material vi behöver odlas inte på samma sätt överallt. Däremot så finns det material som kan medföra onödiga transporter. Som tex ull/ylle, det importeras ju från Nya Zeeland, Australien och Sydamerika. Men om man tänker efter så finns det ju goda förutsättningar för oss i Sverige att få fram det själva genom goda förutsättningar för uppfödning av får. Alla har inte samma förutsättningar på den punkten. Och om man skulle tänka efter så skulle det finnas många fler såna smarta lösningar. Så vad är det som gör att vi inte väljer att hitta dem?
Visst finns det närproducerade och ekologiska kläder, dessa är tyvärr oftast dyrare. Det är ju för att de är svårare för att få fram och för att människorna som gjort dem ska ha bra betalt. När det inte är ekologiskt blir det billigare för att det är billigare arbetskraft och för att det inte är framställt på ett dyrare och miljövänligare sätt. De stora företagen letar ju efter de billigaste kläderna, om fabriksägarna förbättrar arbetsvillkoren och därigenom höjer sina priser kanske de förlorar de stora företagen. Och det är här de som styr måste komma in. De måste ändra rättigheter och hjälpa till att sänka priset på det som är bra för vår miljö, inte tvärtom.
Välj närproducerat - för miljöns skull!
Välj närproducerat - för miljöns skull!
http://www.ekoklader.se/ekoklader_bomull.asp
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/
rapport_mjukatryckhardakonsekvenser_080922.pdf
http://www.testfakta.se/Article.aspx?a=76899
http://www.pastan.nu/konst-museer/shoppinghets-ifragasatts-pa-fair-fashion-pa-nordiska-museet-1.881853
http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd108.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Naturfiber
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstfiber
hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:239797/FULLTEXT01
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologisk_m%C3%A5ngfald
http://www2.slu.se/foma/Mint_delrapporter/Konsekvenser_kulturarv_mm.pdf
http://protecttheforest.se/sv/tankar-om-skog/43-thomas-tidholm/450-thomas-tidholm-om-biologisk-mangfald
http://www.joakimradstrom.com/Artiklar_rapporter_CV_etc_i_pdf-format/Sveriges_Natur.pdf
Kommentarer
Postat av: Elisa
Bra skrivet:9
Trackback
